IAP:s partiledare Koorosh Modaresi uttalande angående protesterna den 10 och 11 juni i Iran.

koorosh@ukonline.co.uk

Slutet av den islamiska republiken i Iran utropas med ”Ned med den islamiska republiken i Iran” och ”länge leve frihet och jämlikhet”

Frihetssträvande folk och studenter i Iran:

Oavsett hur protesterna började den 10 och 11 juni i Iran, har det kulminerat till parollen ”störta den islamiska republiken i Iran”. Det här är dagens dekret i all politisk aktivitet som sker i Iran. Dessa protester har än en gång visat att den islamiska republiken i Iran är hindret för frihet och glädje samt källan till fattigdom och hopplöshet. Protester mot vadsomhelst, bland annat privatiseringar av universiteten, brist på vatten och el, prishöjningar, fattigdom, obetalda löner och protester för en förbättring av folks livsöde och försök för ett rättvist liv, är direkt mittemot den islamiska republiken i Iran och resulterar i parollen ”Ned med den islamiska republiken”. Det finns inga andra utvägar. Idag kan varken den sönderdelade
2:a Khordad (islamistiska reformists gruppering), eller lakej journalister på ”BBC Persian Service” ge en bild av folket i Iran som islamvänliga reformister eller ge Islam en representativ bild. Alla är överens om att den islamiska republikens reform, vem nu än förespråkar det, är inte det vad iranska folket vill. Folket vill inte ha den islamiska republiken i Iran. Den islamiska republiken måste bort. ”Ned med den islamiska republiken” är vår dom. Det är utlåtandet från det frihetsälskande och arbetande folket som drivits till misär och förtvivlan av den islamiska regimen. ”Ned med den islamiska republiken i Iran” är gnistan av hopp i kvinnors och tonårstjejers ögon som ännu inte förlorat hoppet om frigörelse från islamiskt slaveri. ”Ned med den islamiska republiken i Iran” är frihetens, glädjens och frigörelsens rop. Denna rörelse måste förenas och utbreda sig. Störtandet av den islamiska republiken i Iran är nära. Det här även utslaget som påvisas genom de nyliga protesterna.

Frågan inför oss är emellertid, vilken är den snabbaste och minst smärtfulla vägen mot frigörelsen från den islamiska republiken i Iran. Hur skall vi göra framsteg? Vad skall vi göra? Och kan vi uppnå frihet och jämlikhet? Första tanken till den här frågan är kanske klar för många. Vi måste förenas. Vi måste framträda förenade och organiserade. Den islamiska republiken i Iran är såpass förstörd och i sådan förödelse att en relativt omfattande insats från folket störtar den. Faktum är att den islamiska republikens existens inte beror på dess makt, snarare p.g.a. vår utspriddhet. Vi måste förenas. Folket vill inte ha den islamiska republiken. Detta är dock inte tillräckligt för att frigöra sig från denna regim. Den islamiska republiken kommer inte att gå självmant, den måste störtas. För att driva bort regimen, måste vi ansluta oss runt en paroll. Frågan är enighet under vilken paroll och för vilka krav? Det är exakt här man skall välja.

Tidigare förespråkade de islamistiska reformisterna (2:a Khordad) förändringar genom reformer av den islamiska regimen och deras paroll var ”islamisk reform”. Denna paroll och dess förespråkare existerar inte längre. Idag finns följaktligen andra paroller som erbjuds, vilka är lika vilseledande och destruktiva för frigörelsen ur den islamiska republikens klor.

-En del säger att USA kommer att rädda oss.

Förutom oss själva finns det inga andra befriare. De som ropar denna paroll vill att folket skall vänta på frälsaren, George Bush, och fördröja folkets kamp för störtandet av regimen, de förlänger effektivt den islamiska regimens livslängd. Titta på Irak. Det är inte den framtid vi söker. Ett USA-utformat regimskifte kommer bara att föra med sig ännu mer misär och förödelse för folket. Vi har själva påbörjat processen av ett regimskifte sedan åratal tillbaka.

-En del säger att folket måste kräva en folkomröstning.

De som föreställer sig ett läge där den islamiska republiken går med på en folkomröstning angående dess framtid, har inte accepterat att Irans folk inte vill ha den islamiska republiken och att den islamiska regimen inte lämnar ifrån sig makten självmant. Folkomröstnings förespråkare förlänger också regimens livslängd och ger den framtida möjligheter.
Efter nederlag för de islamistiska reformisternas (2:a Khordad) paroll, är folkomröstningsparollen kanske ett sätt att förena sig för de som vill kasta folket ur scenen och rädda den islamiska republiken eller införa eget regering över huvudet på folket. Denna är dock inte vägen till att förena folket och att bli av med den islamiska republiken.

Vi måste förenas, men denna enighet måste vara kring frigörelsen från den islamiska republiken i Iran och garantera frihet och jämlikhet. Folket måste enas under klara paroller. Dessa paroller utropas redan, som hörs ”Ned med den islamiska republiken i Iran” och ”Frihet och Jämlikhet”. Den islamiska republiken i Iran måste störtas. För att det skall ske krävs det att vi är enade. För en sammanslutning måste vi ha paroller. Parollerna är ”Ned med den islamiska republiken i Iran” och ”länge leve frihet och jämlikhet”.

Denna sammanslutning måste föra med sig en enad styrka som kommer i sikte. Studenter och folket i Tehran skall inte lämnas ensamma. Protestvågen måste finnas överallt, i varje stad. Protesterna bör bli omfattande. Vi måste vara säkra på att alla andra städer följer med de här protestströmmarna. Perioden som började med protesterna den 10 och 11 juni, är en ny fas. Vår rörelse för att störta den islamiska republiken har nått den slutliga fasen. Vi måste börja denna period genom att befästa våra led, genom att garantera dess kontinuitet och enighet kring en klar paroll. Frihetens och jämlikhetens paroll.

Ned med den islamiska republiken!

Länge leve frihet, jämlikhet, arbetarstyre!

Länge leve Socialism!

Koorosh Modaresi

12 juni 2003

 

www.wpiran.com